18 °C i källaren och 70 procent relativ luftfuktighet ger en daggpunkt på ungefär 12,4 °C. Det betyder att en källarvägg, ett rör eller ett fönster som är 12,4 °C eller kallare kan få kondens – trots att luften i rummet känns helt normal.
Gratis verktyg
Räkna ut daggpunkt och kondensrisk
Fyll i lufttemperatur och relativ luftfuktighet. Har du mätt en kall yta kan du även se marginalen till kondens.
Mätvärdena behandlas bara i webbläsaren och sparas inte av verktyget.
Resultat
Beräknat riktvärdeBeräkningen är ett beslutsstöd, inte en fuktutredning. En kallare punkt kan finnas bakom möbler, vid rör eller i ett hörn även om den uppmätta ytan har marginal.
Så använder du kalkylatorn
- Låt hygrometern ligga på en representativ plats tills värdet har stabiliserats.
- Fyll i lufttemperatur och relativ luftfuktighet från samma mättillfälle.
- Mät gärna en misstänkt kall yta med en yttemperaturmätare och fyll i det valfria tredje fältet.
- Upprepa vid olika väder och tider. Ett enda resultat beskriver bara förhållandena just då.
Vad daggpunkten visar
Daggpunkten är temperaturen då luften blir mättad med vattenånga. Om luften kyls ytterligare kan fukten inte längre stanna kvar som vattenånga utan börjar kondensera till vattendroppar. SMHI beskriver samma princip: vid daggpunkten är den relativa luftfuktigheten 100 procent.
I en källare är det sällan hela rummet som når daggpunkten. Det är oftare en lokal yta som är kallare än luften: en yttervägg, ett kallvattenrör, en golvvinkel, ett fönster eller området bakom en möbel. Därför blir beräkningen mest användbar när du jämför daggpunkten med en faktisk yttemperatur.
Exempel: samma källarluft, två olika väggar
Anta att hygrometern visar 18 °C och 70 procent RF. Kalkylatorn ger då ungefär 12,4 °C i daggpunkt.
- Vägg A är 15,0 °C: marginalen är cirka 2,6 grader. Kondens beräknas inte på just den ytan under de uppmätta förhållandena.
- Vägg B är 11,5 °C: ytan ligger under daggpunkten. Där kan kondens bildas även om resten av källaren ser torr ut.
Det är också förklaringen till att ett enda RF-värde aldrig kan diagnostisera hela källaren. Temperaturen, placeringen och hur länge förhållandet varar avgör hur resultatet ska tolkas.
Exempelvärden för vanliga källarförhållanden
| Lufttemperatur | Relativ luftfuktighet | Ungefärlig daggpunkt | Vad det betyder |
|---|---|---|---|
| 18 °C | 60 % RF | 10,1 °C | Ytor runt 10 °C eller kallare kan kondensera. |
| 18 °C | 70 % RF | 12,4 °C | Kalla källarväggar och rör får mindre marginal. |
| 18 °C | 75 % RF | 13,5 °C | Fler ytor kan hamna nära kondensnivån. |
| 15 °C | 70 % RF | 9,6 °C | En kallare källare har lägre daggpunkt, men ytorna är ofta också kallare. |
| 20 °C | 60 % RF | 12,0 °C | Varm luft kan innehålla mer vatten och ger högre daggpunkt. |
Tabellen är inte en gränslista för vad som är ”säkert”. Den visar bara vid vilken yttemperatur kondens kan uppstå för varje kombination. Vill du tolka RF-värdet i sig, se guiden om luftfuktighet i källare och risknivåer.
Så mäter du yttemperaturen
En enkel infraröd yttemperaturmätare kan ge ett snabbt riktvärde, men resultatet påverkas av avstånd, mätvinkel och materialets yta. Blanka rör och metall kan ge missvisande avläsningar. För jämförelse är det viktigare att mäta konsekvent än att jaga decimaler.
- Mät yttervägg, golvvinkel, rör och områden bakom möbler.
- Mät lufttemperatur, RF och yttemperatur ungefär samtidigt.
- Notera datum, väder, plats och om tvätt eller dusch nyligen har tillfört fukt.
- Följ samma punkter över flera dagar. Använd gärna Fuktguides fuktlogg.
Varför sommaren ofta är lurig i källaren
Varm uteluft kan bära mycket vattenånga. När den ventileras in och kyls mot källarens kalla ytor stiger den relativa luftfuktigheten och marginalen till daggpunkten minskar. Därför kan lång vädring under en varm och fuktig sommardag förvärra kondens i stället för att torka ut.
Det betyder inte att alla ventiler ska stängas. Ventilationen måste bedömas som ett system. Kalkylatorn hjälper dig se om den aktuella luften ligger nära kondens på en viss yta; den avgör inte hur huset ska ventileras.
Om resultatet visar liten marginal eller kondensrisk
- Kontrollera mätningen. Flytta inte hygrometern direkt från ett annat rum och mät inte ytan från för långt avstånd.
- Leta efter den kallaste punkten. Hörn, rör, ytterväggar och ytor bakom förvaring är ofta mer utsatta än rummets mitt.
- Minska tillfällig fuktbelastning. Undvik att torka tvätt där utan fungerande ventilation och kontrollera att vatten inte tillförs från läckage eller regn.
- Följ upp. Ett återkommande mönster är viktigare än en enstaka topp.
- Utred synliga tecken. Vatten, växande fläckar, tydlig mögellukt eller skadat material ska inte förklaras bort med en kalkylator.
Vad kalkylatorn inte kan avgöra
Verktyget beräknar kondensrisken utifrån tre mätvärden. Det kan inte visa fukt inne i en vägg, markfukt, läckage, mikrobiell påväxt eller hur ett visst material reagerar över tid. Boverkets nivå 75 procent RF gäller högsta tillåtna fukttillstånd i byggnadsdelar när ett materials egen dokumenterade gräns saknas. Den ska inte användas som en universell rumsluftsgräns för alla källare.
Vid synlig fuktskada, misstänkt läckage, återkommande kondens, tydlig mögellukt eller osäker orsak behövs en byggnadsteknisk bedömning på plats.
Relaterade guider
Vanliga frågor
När blir det kondens?
Kondens kan bildas när en yta har samma temperatur som daggpunkten eller är kallare. Lokala ytor kan vara betydligt kallare än rumsluften.
Hur exakt är beräkningen?
Kalkylatorn använder WMO:s Magnus-approximation och ger ett bra uppskattat värde inom normala källartemperaturer. Mätarnas noggrannhet och placering är ofta en större felkälla än själva formeln.
Räcker det att ligga några grader över daggpunkten?
Det ger marginal på den uppmätta ytan just då, men en kallare punkt eller en liten förändring i luftfuktighet kan minska marginalen. Följ utvecklingen över tid.
Källor och beräkningsmetod
Daggpunkten beräknas med Magnus-approximationen för vatten enligt World Meteorological Organizations formelkonstanter 17,62 och 243,12. Resultatet avrundas till en decimal.
- SMHI – Olika mått på luftfuktighet
- Boverket – Fuktsäkerhet
- Folkhälsomyndigheten – Fukt och mikroorganismer
- WMO – Humidity: concepts and formulae
Senast faktagranskad: 28 juli 2026.
Om guiden
Fuktguide.se skriver för svenska villaägare som vill förstå problemet innan de väljer åtgärd. Guiden är generell vägledning och ersätter inte en fackmässig bedömning på plats.
Vid tydlig mögellukt, synlig påväxt, misstänkt fuktskada, läckage eller återkommande fukt bör du kontakta en relevant fackperson.